Vidare kontext för en CBRN-relaterad hotbild

Denna rapport syftar till att illustrera några trender avseende samhället och säkerhetslägets tänkbara betydelse för CBRN-hotet i ett vidare sammanhang i fredstid, höjd beredskap samt i störd miljö och gråzon. Med begreppet störd miljö avses ett tillstånd eller ett händelseförlopp som kan vara- men inte nödvändigtvis är antagonistiskt orsakat utan även kan vara naturligt åsamkat. Samhällets krisberedskap måste dock kunna hantera båda två och i värsta fall samtidigt. Störd miljö kan i detta sammanhang förstås som ett komplement till gråzon där det finns problem som måste hanteras oaktat orsak. Samhällets sektorer är starkt beroende av varandra. Bland de utmaningar för samhällsviktig verksamhet som konstaterats de senaste åren är sårbarheten för energibortfall och ett växande beroende av sakernas internet (IoT). Det finns idag ingen sektor i samhället som skulle fungera obehindrat om datorsystemen stängdes ner. Dessa beroenden riskerar att göra Sverige mindre robust, och mer sårbart, för störningar än samhällen med mer manuell hantering och mekanisering. Återupptagandet av totalförsvarsplaneringen har tillkommit som en följd av en mer instabil omvärld, där gråzonskontext, asymmetriska hot och hybridkrigföring aktualiserats. Aktörerna är terrorism förankrad i och utanför Sverige, militära aktiviteter i närområdet och cyberhot mot kritisk infrastruktur som utgörs av såväl kriminella som statliga aktörer. En större CBR- eller N-händelse bedöms därtill som en av de svårare påfrestningarna ett samhälle kan utsättas för, där allt från skydd till sjukvård, blåljusfunktioner och information till allmänheten behöver fungera samtidigt. Sammantaget rustar Sverige idag för att möta en allt mer komplex hotbild, där osäkerhet kan råda om vad som egentligen har hänt och vem som ligger bakom en incident. Dagens kanske största utmaning omfattar i detta perspektiv att kunna identifiera svaga signaler/indikatorer. En övergripande utmaning är avsaknaden av en funktion som tar ansvar för helheten. Ofta sker planering för skydd och hotanalyser i etablerade stuprör vilket utgör en risk för att ingen ansvarar för utrymmen mellan stuprören. I vilken mån olika former av hot, som kan tänkas uppträda simultant i en hybridhotskontext, påverkar varandra behöver undersökas närmare. Aktuella frågeställningar är kaskadeffekter, som t.ex. CBRN-händelser orsakade av cyberangrepp, och hur informations- och påverkanskampanjer har använts, och kan komma att användas, för att förstärka eller till och med konstruera ett CBRN-hot.