Tekniköversikt autonoma och obemannade system – Del 3: Sjöstriden

Utvecklingen av obemannade system som kan stödja olika sjöstridsuppgifter är intensiv och omfattande experimentering genomförs internationellt. Operativt används idag främst flygande farkoster och även undervattensfarkoster medan obemannade ytfarkoster har införts i en mer begränsad utsträckning. I rapporten beskrivs vilka förmågor som obemannade system kan fylla idag och önskade framtida förmågor diskuteras. Utvalda exempel på obemannade flygande, ytgående och undervattensfarkoster presenteras i syfte att ge läsaren en representativ bild av existerande system och den internationella utvecklingen beskrivs. Exempel på viktiga forsknings- och utvecklingsutmaningar för yt- och undervattensfarkoster, som kvarstår att lösa för att obemannade system ska ge önskad operativ effekt för nya förmågebehov, beskrivs även. Det gäller främst inom områdena styrning och ledning, robusta kommunikations- och positioneringssystem, energisystem, plattformsutveckling, ökad autonomi och samverkan mellan bemannade och obemannade system. Obemannade farkoster bedöms under en lång tid framöver endast kunna utföra en delmängd av de uppdrag som bemannade fartyg normalt utför. De bedöms dock ha potentialen att möjliggöra exempelvis: (i) operationer i miljöer, väderförhållanden och scenarion där bemannade system har svårt att verka, (ii) snabb styrketillväxt, (iii) ökad säkerhet, (iv) ökat risktagande i avreglingsscenarion och (v) att personal och fartyg lösgörs från rutinuppgifter. Stor osäkerhet råder fortfarande rörande hur obemannade system ska användas för att nå en god operativ effekt, och vilka nya förmågor som de kan utföra kostnadseffektivt, i en svensk kontext. Fördjupade studier och experimentering bör genomföras, dels för att utvärdera teknikens mognadsgrad inom för marinen intressanta användningsområden och dels för att utveckla operativt effektiva användningskoncept.