EU:s säkerhets- och försvarspolitik under omvandling - En analys av drivkrafter och möjliga följdverkningar bortom 2030

Den Europeiska Unionen (EU) svarade med kraftfulla åtgärder på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Ekonomiska sanktioner mot Ryssland infördes, beslut för att stödja Ukraina med militärt materiel fattades, och initiativ för att stärka den europeiska försvarsindustriella basen initierades. Politisk enighet mellan EU:s medlemsstater kan emellertid inte tas för given. Det är således av vikt att studera vad som påverkar möjligheterna för fördjupat säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete inom EU och vilka utmaningar samt osäkerheter som föreligger bortom 2030. Utifrån en analys av intervjuer och litteratur om EU:s säkerhets och försvarspolitik identifieras i denna studie drivkrafter som troligtvis kommer ha hög påverkan på säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete inom EU bortom 2030. Studien presenterar tre scenarioskisser som illustrerar hur de identifierade drivkrafterna kan komma att påverka utvecklingen. Studien har identifierat såväl interna som externa drivkrafter. Några av de interna drivkrafterna är den interna maktdynamiken och det tysk-franska samarbetet, medlemsstaternas institutionella preferens och EU-utvidgning. Bland externa drivkrafter identifierades främst fyra drivkrafter: hotet från Ryssland, USA:s ledarskap och engagemang i Europa, Kinas agerande och stormaktsrivalitet mellan USA och Kina samt klimatförändringarnas konsekvenser. Studien presenterar och diskuterar även drivkrafter med trolig hög påverkan mot 2050.