Drönare, UAV:er och andra flygande system i markdomänen
Drönare, UAV:er, RPAS och patrullrobotar - det finns flera olika begrepp som används inom forskning och utveckling av obemannade flygsystem för markdomänen. Gemensamt för dem alla är att de är obemannade flygfarkoster som används för militära ändamål. På FOI pågår flera forskningsprojekt där vi tittar på hur dessa kan användas av Försvarsmakten.
– Fokus för flera av de projekt som pågår är att vi ska utveckla förmågan här och nu. Traditionellt inom forskning har man ett längre tidsperspektiv men här jobbar vi väldigt snabbt med att ta fram lösningar som går att implementera redan i dag, säger Lars Forssell, forskare på FOI och projektledare för projektet Demo UCAV. Det handlar både om att utveckla försvarsmaktens förmåga att använda dessa system och forskning om hur man skyddar sig mot dem.
Drönare kan utrustas med allt från stridsdelar som exempelvis granater men också med kameror och andra sensorer som kan användas för spaning, målinmätning eller störning. Drönare kan ha både defensiv och offensiv förmåga medan begreppet patrullrobot används för obemannade farkoster som bär stridsdelar och förbrukas vid användning.
Kort om drönare
Drönare kallas också ofta UAV:er och beskrivs bäst som obemannade, flygande sensorssystem. De kan antingen ha fasta vingar och påminna om flygplan eller ha rotorer och likna helikoptrar.
Storleken varierar från små handhållna drönare till stora flygplansliknande drönare. Storleken avgörs ofta av vilken nyttolast drönaren ska bära. Ibland är det fördelaktigt att drönaren är väldigt liten, medan det ibland behövs stora drönare som kan bära tunga sensorer eller mycket bränsle - allt beror på vilken uppgift den är tänkt att lösa. Kostnaden varierar från några tusenlappar till hundratals miljoner.
Drönare har tre huvudsakliga användningsområden:
- De kan bära granater som släpps på fienden och då används de som vapensystem.
- De kan bära sensorer, ofta olika typer av kameror, och kan då användas för spaning.
- De kan bära sensorer både för signalspaning och pejling och kan då användas för telekrig, för att störa ut en motståndares signaler.
Kort om patrullrobotar
I Sverige används begreppet patrullrobot för obemannade farkoster som har stridsdelar och som förbrukas vid insats. På engelska kallas dessa loitering munitions, alltså flygande ammunition och kan till exempel användas vid osäkert målläge.
Systemen kan uppehålla sig i ett stort område över lång tid och kan verka med precision när ett mål upptäcks. Det finns flera olika typer av patrullrobotsystem:
- FPV-robotar, så kallade first-person-view som används för bekämpning av mindre mål på kortare avstånd. Dessa kan vara styrda antingen via radiolänk eller via fibertråd.
- Patrullrobotar som används som flygande pansarvärnsrobotar - exempelvis amerikanstillverkade Switchblade 600.
- Patrullrobotar som används för att nå mål på längre avstånd, ofta med mer sprängkraft, och som är billigare att tillverka än konventionella kryssningsrobotar.
Nyheter från forskningsområdet
Demo UCAV
Demo UCAV är ett unikt samarbete mellan FOI, Försvarsmakten och Försvarets materielverk, FMV, som tittar på hur drönare ska användas inom försvaret, och hur man skyddar sig mot dem.
Det övergripande syftet med projektet är att ta fram ett sammanhållet koncept för införande av offensiv och defensiv förmåga kopplat till mindre flygande plattformar i markdomänen. Ett sammanhållet koncept skulle betyda en kraftigt förhöjd spanings-, verkans- och skyddsförmåga.
Konceptet baseras på analys av olika typer av UAV:er på stridsteknisk och taktisk nivå, offensiv förmåga i form av patrullrobotar och så kallade FPV:er och defensiv förmåga i form av störnings- och kinetiska verkanssystem. Projektet ska identifiera vilka system som är effektiva, vilka brister och sårbarheter de har och beskriva lämplig organisation och metod för införande i olika typer förband.
Drönare i Ukraina
I Rysslands krig mot Ukraina används obemannade farkoster, som exempelvis patrullrobotar, flitigt. Därför har forskare på FOI fått i uppdrag att ta fram och samla kunskap om hur det svenska försvaret skulle kunna använda den här typen av vapensystem.
Pricksäkert i Avicii arena
Hur pricksäker är en drönare som flyger in för att släppa en laddning över tänkt mål? Det har forskarna testat i Globen. Anledningen till att försöket genomfördes i Globen var dess höga takhöjd, försöket krävde en vindstilla kontrollerat miljö med stora ytor och hög takhöjd. Vilket gjorde Avicii arena till den perfekta kandidaten. Se mer om projektet i filmen.
Hur billig kan en drönare bli?
I ett nytt memo har FOI tagit reda på hur billig en drönare kan bli. Genom att samla, definiera funktioner och samla prisuppgifter har forskarna kunnat fastslå ett lägsta pris för en drönare med förmåga att göra ungefär samma saker som UAV06. En särskilt viktig förmåga var förmågan att mäta in mål med en hög precision.