Nöjd generaldirektör efter första halvåret 2014
Analysen av krisen i Ukraina har på flera sätt visat den nytta som FOI skapar för det svenska samhället, enligt generaldirektör Jan-Olof Lind. Dels kan FOI förklara krisens orsaker, men också vilka konsekvenser det kan få för det framtida svenska försvaret, säger han i sin sommarintervju för FOI.se.
Under våren 2014 har FOI:s forskare, främst inom Östeuropa- och säkerhetsforskning, setts och hörts nästan dagligen i svenska medier för att förklara vad som händer i Ukraina eller tolka ryskt agerande över Östersjön och konsekvenser av detta. I mindre öppna kretsar har FOI bidragit med expertkunskap till försvarsberedning, regering och Försvarsmakten.
– Ett av våra stora mervärden är att vi efter många års forskning kan förklara den ryska försvars- och säkerhetspolitiska doktrinen och visa att Ryssland faktiskt följer den, säger Jan-Olof Lind. Med detta följer kunskapen att kunna förklara vad händelserna kan innebära för Sverige och det svenska försvaret.
– Vi hjälper exempelvis till med att se vilken teknologi och metod som används vid den ryska övningsverksamheten runt Östersjön, vilket ger ett beslutunderlag till de politiker som måste förhålla sig till detta.
Dessa snabba kunskapsinsatser bygger på den långsiktiga forskning som bedrivs inom FOI, ett område som gör Jan-Olof Lind stolt – men som också skapar viss oro.
– Våra analyser och forskning bygger på gedigen kunskap som byggts upp under många år, en långsiktig investering som nu betalar sig. Men flera av våra uppdragsgivare vill satsa på korta projekt istället för långsiktig kunskapsuppbyggnad, vilket i längden innebär att vi får svårare att leverera den kunskap som krävs.
Oroligheterna i omvärlden har också satt den svenska Försvarsmakten i fokus. En riksdagsmajoritet vill se en ökad försvarssatsning, med bland annat nya flygplan och ubåtar. Detta påverkar förstås FOI:s arbete.
– Just nu diskuterar vi både internt och med våra uppdragsgivare vad dessa nya mönster i Sverige och omvärlden kräver av oss. När det gäller Försvarsmakten så arbetar vi även vidare med hitta former för att få in fokusområden som cyberrymd, artificiell intelligens och obemannade farkoster i det arbetet.
Det nyväckta försvarsintresset har också aktualiserat arbetet med försvarsplanering, där civila aktörer som MSB och Polisen också ingår. Jan-Olof Lind ser en viktig uppgift för FOI i den utvecklingen.
– Här har vi stor kunskap att bidra med, som vilka scenarier man bör planera för, analys av hotbilder och hur teknikutvecklingen ser ut, både vad gäller ny teknik och nya användningsområden för gammal teknik.
Nu väntar en spännande höst, men en ny försvarspolitisk inriktning.
– Inte minst för att det finns en för oss bra skrivelse i försvarsberedningens rapport som talar om den stora och viktiga betydelsen av att investera i forskning och utveckling.
Optimismen gäller även en fortsättning på den hittills framgångsrika EU-forskningen.
– För det ser ut som att vi håller på att hitta en lösning på de lite komplicerade förnyade förutsättningarna för den svenska finansiering av den framtida EU-forskningen, när Sjunde ramprogrammet går över i det nya ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020.