Elnätsföretagens MFK-planering - En studie av elnätsföretagens möjligheter att genomföra manuell förbrukningsfrånkoppling baserad på Styrel

Om efterfrågan på el är större än tillgången kan samhället drabbas av elbrist, och om elbristsituationen är allvarlig finns det risk för att elförsörjningen kollapsar i hela, eller stora delar av, Sverige. För att skydda elsystemet kan elnätsföretagen1 då tvingas att genomföra manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK) av elanvändare, vilket beordras av Svenska Kraftnät. Vid införandet av Styrel, Styrning av el till prioriterade elanvändare vid kortvarig elbrist, har det gjorts en prioriteringsordning av samhällsviktiga elanvändare. Denna prioritering ska så långt som möjligt användas vid en eventuell från- eller tillkopplingssituation. Målet är att den el som finns tillgänglig ska kunna styras till elledningar med prioriterade elanvändare, så långt som det är tekniskt möjligt. Därmed kopplas elledningar med lägre prioriterade elanvändare från. Det finns åtta prioritetsklasser, där klass 8 utgörs av de elanvändare som har lägst prioritet. Syftet med denna studie är att ge myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå ökad kunskap om elnätsföretagens planering, för en så allvarlig elbristsituation att MFK kan behöva tillgripas. Syftet är också att klargöra elnätföretagens syn på behovet av styrning från samhällets sida vad gäller prioriteringar inom Styrels prioritetsklass 8. Kunskapen behövs för att kunna bedöma om det finns behov av ytterligare styrning från myndigheter för att minimera konsekvenserna för enskilda människor och samhället i övrigt, av en sådan frånkoppling. Underlag till studien inhämtades genom en webbenkät som sändes ut till 160 elnätsföretag via en adresslista från Svensk Energi, samt kompletterande intervjuer med sex utvalda elnätsföretag. Sammanlagt inkom 89 svar från enkäten, vilket motsvarar 56 procent av de tillfrågade företagen. Respondenterna utgörs av både stora och små företag, vilket gör att en majoritet av Sveriges elkunder täcks in. I analysen av enkätsvar och intervjuer kunde vi bland annat observera följande: De elledningar som rangordnats lägst försörjer till största delen bostäder (även fritidshus), i snitt 73 procent av eleffekten på dessa ledningar. I den resterande andelen återfinns näringsidkare till 20 procent, alltså småindustri, handel och kontorslokaler, och slutligen lantbruk, offentlig förvaltning, sjukvård som tillsammans står för sju procent. Enligt Svenska Kraftnäts föreskrift (2012:1) om utrustning för förbrukningsfrånkoppling, 2 §, ska frånkopplingar upp till femtio procent av överförd effekt, kunna genomföras i alla nät, och elnätsföretagen ska planera ordningen för att genomföra frånkoppling i samråd med berörda kommuner och länsstyrelser, alltså enligt Styrelplaneringen, vilken regleras i förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare. Manuell förbrukningsfrånkoppling ska vidare, enligt 2 d § SVKFS (2012:1), kunna genomföras inom 15 minuter, och frånkoppling enligt Styrel får inte inkräkta på möjligheten att verkställa beordringen inom denna tidsrymd. Av studien kan vi konstatera att knappt en femtedel av företagen skulle klara att koppla från 50 procent av förbrukningen inom 15 minuter, då frånkopplingen görs enligt Styrel (alltså att de lägst rangordnade elledningarna kopplas från först och att de elledningar med samhällsviktig verksamhet och som därmed prioriterats högt får behålla elen). Vid 10 och 30 procents frånkoppling blir andelen företag som klarar frånkoppling enligt Styrel inom 15 minuter 30 respektive 22 procent. Förmågan att klara att genomföra en MFK enligt Styrel inom denna tidsrymd hänger samman med interna och externa förutsättningar, såsom storleken på effekten som ska kopplas från, tidpunkt på dygnet, pågående arbeten i nätet, väderlek med mera. En förvarning om en kommande frånkoppling visade sig ha en starkt positiv inverkan på möjligheterna att genomföra MFK enligt Styrel inom femton minuter. Om det kommit en förvarning inför frånkopplingen skulle förfarandet gå snabbare även under beredskapstid, vilket annars skulle ha en starkt negativ inverkan på frånkopplingstiden. Den största delen elnätsföretag har någon form av turordning för frånkoppling av elledningar, även bland de lägst rangordnade. De bedömningsgrunder som är styrande för rangordningen av dessa kan vara flera, men den vanligaste är typ av elanvändare och eleffekt. Tillkoppling av elledningar är en mer komplicerad uppgift att genomföra än att koppla från, även om det rent tekniskt handlar om samma manöver fast tvärt om. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till, men framför allt måste företagen vara observanta på återvändande last, som kan vara avsevärt mycket större än den frånkopplade lasten. Denna situation kan uppstå bland annat vid kall väderlek. En betydande majoritet av företagen i undersökningen anser att det inte finns någon anledning att hantera elanvändare på de lägst rangordnade elledningarna på något annat sätt än idag. I händelse av en MFK-situation under flera dagar vintertid såg dock flera företag ett behov av att även dessa användare måste få tillgång till el på ett kontrollerat sätt, exempelvis genom roterande frånkoppling. Roterande frånkoppling innebär att den grupp elanvändare som är frånkopplad byts ut efter några timmar, så att de som inledningsvis var utan el får tillbaka elen och nya elanvändare kopplas från. I annat fall skulle det finnas risk att såväl utsatta individer som egendom skulle kunna komma till skada. Studien har, utöver att belysa elnätsföretagens planering för manuell förbrukningsfrånkoppling och behovet av ytterligare styrning identifierat följande områden att arbeta vidare med: 1. Det finns ett behov av att ytterligare synkronisera olika kommuners planeringsunderlag, då det idag ser mycket olika ut hos kommunerna. 2. Flera elnätsföretag efterfrågar formaliserad kontaktväg från Svenska Kraftnät vid en frånkoppling, samt om möjligt att en förvarning ska gå ut innan en skarp beordran kommer. 3. För att kunna besvara frågan om hur målet om frånkoppling inom 15 minuter kan nås bör ytterligare studie av vad det är som gör att frånkopplingen tar lång tid genomföras. Vad är det som gör att man inte når målet idag, och vad är det som behövs för att uppnå det? 4. En djupare analys av förutsättningar för, och konsekvenser av, roterande frånkoppling behöver genomföras eftersom det finns flera utmaningar förknippade med detta. Handledning till elnätsföretag, kommuner och länsstyrelse för hur roterande frånkoppling skulle kunna beaktas i planeringen behöver också ges.