Förutsättningar för livsmedelsberedskap på kommunal nivå

Författare:

  • Lena Molin
  • Malin Östensson

Publiceringsdatum: 2015-10-08

Rapportnummer: FOI-R--4109--SE

Sidor: 77

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • krisberedskap
  • livsmedelsförsörjning
  • livsmedelsberedskap
  • SKAL
  • Livsmedelsverket
  • kommuner
  • intervjustudie

Sammanfattning

I rapporten redogörs för en intervjustudie som genomförts med målet att skapa en nulägesbild av lokal livsmedelsberedskap, så som den beskrivs av ett antal aktörer med ansvar på kommunal nivå. Åtta kommuner och en stadsdelsförvaltning har intervjuats avseende deras syn på livsmedelsberedskap: vilket ansvar anser de att de har, vilka omfattas av det och vilka åtgärder har de vidtagit? Respondenterna har även ombetts att identifiera vilka förutsättningar som krävs för att kunna arbeta med livsmedelsberedskap och vilket stöd de skulle behöva för att komma vidare. Kommunerna valdes ut utifrån en genomgång av länsstyrelsernas risk- och sårbarhetsanalyser (RSA:er) och vad som där nämndes avseende livsmedel i vid bemärkelse (dvs. inte enbart försörjningsfrågor). Kommunerna valdes även ut för att spegla både storstad, förort och glesbygd. Det framgår att kommunerna kommit olika långt avseende denna fråga. Det har inte inträffat några allvarligare störningar i livsmedelsförsörjningen som satt frågan i fokus. Ofta identifieras en sårbarhet utifrån livsmedelsförsörjningens starka beroenden av el, IT, och transporter/drivmedel. De flesta kommuner har informerat hushållen om lämpliga förberedelser för en eventuell kris, genom foldrar och/eller på kommunens webbplats. Ett par kommuner har arbetat systematiskt med att vidta åtgärder; etablera samverkansfora, skriva krisavtal, utarbeta krisplaner och krismenyer samt utveckla system för att snabbt nå olika befolkningsgrupper som kan vara extra utsatta. För att frågan ska prioriteras i flera kommuner, i konkurrens med andra åtgärder, behövs ett tydligt uppdrag till kommunerna, utöver de generella lagkraven. Skulle kommunerna få ett uttalat uppdrag, finns behov av stöd för att underlätta arbetet. Det kan handla om scenarier och övningsupplägg för att identifiera sårbarheter, stöd i upphandling för att beakta beredskapsåtgärder och stöd till kunskapsuppbyggnad. Det sistnämnda innefattar både forskning och utbyte av mer konkreta åtgärder mellan kommuner. Det är även viktigt att bedriva informationsinsatser, så att det offentligas ansvar blir tydligt för invånarna. Studiens resultat ska ge underlag till den nationella samrådsgrupp för krisberedskapsplanering avseende livsmedelsförsörjning, SKAL, som nu bildas i Livsmedelsverket regi.