Ballistic Missile Defense. Det amerikanska programmet - Säkerhetspolitiska konsekvenser

Fyra år efter Rumsfeldkommissionens rapport om ett ökande robothot mot Amerika byggs det amerikanska robotförsvaret ut på alla fronter. Förutom president Clintons robotförsvar av det amerikanska hemlandet konstrueras land-, sjö- och luftbaserade system för områdesförsvar som ska kunna försvara amerikanska och allierade trupper och installationer utomlands och andra system som ska kunna förstöra fientliga missiler redan i uppskjutningsskedet. Ett flertal europeiska länder, samt Japan deltar i utvecklingen av systemen. Kostnaderna ligger på samma nivå som de amerikanska taktiska stridsflygplanen. Efter trettio år av MAD, Mutual Assured Destruction, går Amerika till en blandad kärnvapenstrategi med nedbyggnad av de strategiska offensiva vapnen och uppbyggnad av de defensiva vapnen. BMD är en hörnpelare i denna strategi som kommer att genomföras oavsett omvärldens reaktioner. Nästan samtliga amerikanska beslutsfattare är ense om att någon form av robotförsvar bör finnas, frågan är omfattningen av systemet och samråden med allierade. Ledande europeiska strateger anser att strategisk stabilitet inte finns sedan 1993 och att BMD således inte kan utgöra ett hot mot denna imaginära stabilitet. Ryssland har inte satt sina hot om kärnvapenupprustning i verket utan tvärt om erbjudit sig samarbeta med NATO på BMDområdet. Medan europeerna haft många åsikter om BMD har asiaterna där BMD först förverkligas legat lågt. rapporten varnar för en militarisering av rymden som dock kan ske tidigast om ett decennium. Sverige som aldrig haft något med ABM- och START-avtalen att göra bör koncentrera sina insatser på kärnvapenspridningsproblematiken som blir central och där man har kompetens.