Utmaningar för den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen. En studie baserad på intervjuer med säkerhetssamordnare i Västra Götalands län

Vart fjärde år ska Sveriges samtliga kommuner genomföra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) som omfattar kommunens geografiska områdesansvar. Resultatet ska rapporteras till länsstyrelserna. I denna rapport presenteras resultaten från en studie som utgör det första steget i att ta fram ett processtöd för kommunal RSA. Studien ingår i projektet Processtöd för framtidens kommunala risk- och sårbarhetsanalyser som löper under mandatperioden 2015-2018 och som görs på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Bakgrunden till projektet är dels att länets kommuner behöver ökat stöd i hur de ska nyttiggöra RSA-resultaten i den egna organisationen, dels att kommunerna i framtiden kommer att utsättas för större påfrestningar till följd av klimatförändringar vilket ställer höga krav på RSA:n som fungerande process. I studien har vi genomfört en inventering av befintliga stöd för RSA samt intervjuer med säkerhetssamordnare från 16 av länets 49 kommuner. På så sätt har vi byggt upp en förståelse för den kommunala RSA-processen och för behovet av stöd i processens olika delar. Med detta som utgångspunkt har vi analyserat RSA:ns olika ingående och omgivande aktiviteter, vem som ansvarar för dem och hur de hänger samman, i syfte att skapa en modell av RSAprocessen som helhet. Slutligen har vi identifierat ett antal utmaningar att ta hänsyn till i utvecklingen av ett processtöd. Resultatet visar att arbetet med kommunal RSA ofta är en stor utmaning eftersom kommunerna har mycket varierande förutsättningar att genomföra den. Arbetet bygger dessutom på att säkerhetssamordnaren har en förståelse för kommunens skilda verksamheter och en förmåga att engagera och involvera dem i ett gemensamt arbete. Den kommunala RSA:ns utmaningar finns inom områden som kompetensförsörjning, säkerhetssamordnarens påverkansplattform, RSA:ns bidrag till den egna organisationen, processens centralisering/decentralisering, planering, åtgärder, angränsande processer, informationsdelning, begreppsapparaten och dokumentationsformer. Utmaningarna ska i det fortsatta arbetet användas tillsammans med processmodellen för att identifiera vilka aktiviteter och delprocesser som behöver stöd, varför de behöver stöd och hur dessa stöd bör utformas. I det fortsatta arbetet ingår även att ge förslag på hur klimatanpassningsdelen i RSA:erna kan stärkas. Målet för det fyraåriga projektet är att utveckla ett processtöd i form av en verktygslåda och ett tillhörande ramverk där verktygslådan ska kunna stötta processnära aktiviteter som strukturering av data, visualisering av risker samt presentation av resultat, medan ramverket bidrar med grundläggande begrepp, metodstöd, goda exempel, gränssnitt mot andra processer och stöd för användning av verktygslådan.