Under år 2024 har den globala spänningen ökat ytterligare, som en konsekvens av den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 och senare kriget mellan Israel och Hamas. Ryska hot och falska anklagelser mot Ukraina har medfört ett fortsatt ökat fokus på CBRN-relaterade frågor. Kärnvapnen tar en mer och mer framträdande roll i världen. Från riskländer som Iran till kärnvapenstater som Kina och Nordkorea som förefaller expandera sina arsenaler, till det fortsatta kärnvapenhotet från Ryssland. Arbetet under 2024 har som tidigare präglats av stora motsättningar inom arbetet med C-vapenkonventionen. Syrien och Ryssland har som tidigare stått i blickfånget på grund av tidigare, och i Rysslands fall, misstanke om pågående konventionsbrott. Desinformationskampanjer från dessa två länder utgör ett återkommande inslag inför och under konventionens arbetsmöten. Den syriska regimens fall i december 2024 kommer dock sannolikt att få positiva konsekvenser för arbetet kopplat till Syriens tidigare, och möjligen nuvarande, innehav av kemiska vapen. Positivt är att alla deklarerade kemiska vapen är destruerade i och med att USA avslutade sin destruktion i juli 2023. Kemvapenkonventionens översynskonferens resulterade tyvärr inte i något slutdokument då statsparterna liksom tidigare inte kan enas kring flera av konventionens kärnfrågor. Året präglades också av stora motsättningar, bland annat kopplade till anklagelser om ryska konventionsbrott under invasionen av Ukraina. Vad gäller det biologiska området har B-vapenkonventionens nya arbetsgrupp fortsatt att fokusera på ett antal centrala frågor och tagit viktiga steg på vägen mot målet att kunna stärka konventionen i de frågor som nått högre mognad. Mindre positivt är att Ryssland fortsatt att nyttja konventionsarbetet för att sprida desinformation och starkt ifrågasätta USA:s och Ukrainas efterlevnad av B-vapenkonventionen. Dessutom har Rysslands intensifierade obstruerande vid konventionsmötena bidragit till en allt mer irriterad mötesatmosfär.