Kontakt

Civilt försvar

FOI förvaltar kunskap om totalförsvaret, kris­beredskapen och det civila försvaret samt kopplingarna mellan dessa tre verksamheter. Myndighetens roll är förutom att förvalta kunskap också att omsätta och sprida den till de organisa­tioner som har i uppgift att rent praktiskt utveckla en ändamålsenlig beredskap för både kris och krig.

Ett tornhus på ett fält.

Inom våra studier möter vi aktörer från hela beredskapssystemet – från kommuner och regioner till företag och myndigheter. Våra studier och vår forskning medför en systemkännedom som gynnar våra huvudsakliga uppdrags­givare på området:

  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
  • Försvarsmakten
  • Regerings­kansliet

Därutöver genomför vi uppdrag för en uppsjö civila myndig­heter som spelar olika roller inom svensk beredskap och samhällssäkerhet.

Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då bered­skapen höjs. Samhället måste kunna fortsätta att fungera, även vid ett angrepp på Sverige. Detta inte minst eftersom det militära försvaret är beroende av stöd från andra delar av samhället för att kunna verka.

Planeringen och arbetet med det civila försvaret har på senare år återupptagits. Detta beror dels på en förändrad försvars­politik, men också på ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde. Ställt mot det svenska totalförsvaret under det kalla kriget, kan civilt försvar ses som ett nygammalt område, där gamla lärdomar behöver sättas samman med de nya problem och möjligheter som det moderna samhället medför. 

Här följer en lista rapporter som syftar till att tjäna som introduktion för en läsare som vill lära sig mer om civilt försvar:

Det civila försvarets utgångspunkt i krisberedskapen. En övergripande analys av förutsättningar och utmaningar (2017)
Denna studie analyserar förutsättningarna för att bygga det civila försvaret på krisberedskapen utifrån tre perspektiv, nämligen i) att bygga på krisberedskapens materiella och personella resurser, ii) att bygga på krisberedskapens ansvarsförhållanden och roller samt iii) att utgå från krisberedskapens planerings­processer. En slutsats är att det finns goda sådana förutsättningar, men att den typ av hot som det civila försvaret ska möta gör att det inte kommer att vara tillräckligt. (FOI-R--4431--SE)
Bengt Johansson, Kristoffer Darin Mattsson, Eva Mittermaier, Niklas Rossbach

Första hjälpen i civilt försvar (2015)
Rapporten innehåller en sammanställning av kunskap om vad civilt försvar är, vad som antas påverka utvecklingen av att nytt civilt försvar samt kunskap om förutsättningarna för att bedriva civilt försvar om det skulle bli krig idag. (FOI MEMO 5551)
Anders Norén

Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar (2014)
Studien är en utveckling av de typfall som presenterades i Civilt försvar – en förstudie och syftar till att utgöra grund för och verktyg till metodstöd för aktörer inom civilt försvar. Studien bör ge aktörer ökad förståelse för förut­sättningar vid en hotutveckling som leder till beredskapshöjning. (FOI MEMO 5089)
Fredrik Lindgren

Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik (2018)
Typfall är beskrivande hotbildsunderlag som speglar olika möjliga situationer och händelse­förlopp. FOI har tidigare tagit fram fyra typfall på uppdrag av MSB, se Hotbilds­underlag i utvecklingen av civilt försvar (2014). Nu har dessa kompletterats med ett femte typfall som beskriver ett händelseförlopp som speglar en eskalerande gråzons­problematik, med påtaglig samhällspåverkan, men där varken höjd beredskap råder eller synbara militära maktmedel används. (FOI MEMO 6338)
Daniel Jonsson

Kontakt

Dela sidan

Senast uppdaterad: 2022-12-02