Civilt försvar
FOI förvaltar kunskap om totalförsvaret, krisberedskapen och det civila försvaret samt kopplingarna mellan dessa tre verksamheter. Myndighetens roll är inte enbart att förvalta kunskap, utan att omsätta och sprida den till de organisationer som har i uppgift att rent praktiskt utveckla en ändamålsenlig beredskap för både kris och krig.
Inom våra studier har vi förmånen att möta aktörer från hela beredskapssystemet – från kommuner och landsting till företag och myndigheter. Våra studier och forskning medför en systemkännedom som gynnar våra huvudsakliga uppdragsgivare på området: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarsmakten och Regeringskansliet. Därutöver genomförs uppdrag för en uppsjö civila myndigheter som spelar olika roller inom svensk beredskap och samhällssäkerhet.
Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Samhället måste kunna fortsätta att fungera även vid ett angrepp mot Sverige och det militära försvaret är beroende av stöd från andra delar av samhället för att kunna verka.
Planeringen och arbetet med det civila försvaret har på senare år återupptagits. Detta beror i stort på en förändrad försvarspolitik, men också på ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i det svenska närområdet. Ställt mot det svenska totalförsvaret under kalla krigstiden, kan civilt försvar ses som ett nygammalt område, där gamla lärdomar behöver sättas samman med de nya problem och möjligheter som det moderna samhället medför.
Här följer en lista rapporter som syftar till att tjäna som introduktion för en läsare som vill lära sig mer om civilt försvar:
Det civila försvarets utgångspunkt i krisberedskapen. En övergripande analys av förutsättningar och utmaningar (2017)
Denna studie analyserar förutsättningarna att bygga det civila försvaret på krisberedskapen utifrån tre perspektiv, nämligen i) att bygga på krisberedskapens materiella och personella resurser, ii) att bygga på krisberedskapens ansvarsförhållanden och roller samt iii) att utgå från krisberedskapens planeringsprocesser. En slutsats är att det finns goda sådana förutsättningar, men att den typ av hot som det civila försvaret ska möta gör att det inte kommer att vara tillräckligt. (FOI-R--4431--SE)
Bengt Johansson, Kristoffer Darin Mattsson, Eva Mittermaier, Niklas Rossbach
Första hjälpen i civilt försvar (2015)
Rapporten innehåller en sammanställning av kunskap om vad civilt försvar är, vad som antas påverka utvecklingen av att nytt civilt försvar samt kunskap om förutsättningarna för att bedriva civilt försvar om det skulle bli krig idag. (FOI MEMO 5551)
Anders Norén
Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar (2014)
Studien är en utveckling av de typfall som presenterades i Civilt försvar – en förstudie och syftar till att utgöra grund och verktyg till metodstöd för aktörer inom civilt försvar och bör ge aktörer ökad förståelse för förutsättningar vid en hotutveckling som leder till beredskapshöjning. (FOI MEMO 5089)
Fredrik Lindgren
Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik (2018)
Typfall är beskrivande hotbildsunderlag som speglar olika möjliga situationer och händelseförlopp. FOI har tidigare tagit fram fyra typfall på uppdrag av MSB, se Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar (2014). Nu har dessa kompletterats med ett femte typfall med ett händelseförlopp som speglar en eskalerande gråzonsproblematik med påtaglig samhällspåverkan men där varken höjd beredskap råder eller synbara militära maktmedel används. (FOI MEMO 6338)
Daniel Jonsson
Myndighetens arbete på området sammanfattas också i ett avsnitt i podden I Krig och Fred
, som spelades in i april 2016 tillsammans med analytikern Fredrik Lindgren.