Ett år av krig mot Ukraina
Denna vecka uppmärksammar vi årsdagen på den ryska invasion som 24 februari 2022 eskalerade till ett omfattande krig mot Ukraina. Och kriget är av allt att döma långt ifrån över.

Foto: Geovien So/Pacific Press/LightRocket via Getty Images
Det framgick bland annat i forskningsledaren Gudrun Perssons anförande på Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2023.
– Från den ryska politiska militära ledningen ner till enskilda akademiker hörs ett enda budskap: Det finns inget alternativ, kriget måste fortsätta, säger Gudrun Persson.
Budskapet om krigets fortsatta nödvändighet upprepades även av Putin i hans linjetal den 21 februari. I det talet beskyller den ryske presidenten väst för den eskalering som lett till kriget mot Ukraina, bland annat genom att stödja Ukraina med vapen.
Kriget har inneburit rysk propaganda och försök till informationspåverkan, bland annat i form av falska narrativ likt de som Putin upprepade i sitt tal. För att uppmärksamma årsdagen har FOI samlat forskning och publikationer om kriget och dess konsekvenser.
Tre texter du inte får missa om kriget och Ryssland
Fredlig samexistens mellan Ryssland och Europa - är det möjligt?
I sitt anförande vid Rikskonferensen 2023 resonerar Gudrun kring framtida relationen mellan Ryssland och Europa. Hon sammanfattar också vad vi vet 11 månader in i kriget.
Några observationer från kriget i Ukraina av relevans för svenskt försvar
Robert Dalsjö sammanfattar observationer från den militära krigföringen mot Ukraina. Memot är en sammanvägning av berörda forskares observationer sedan början på 2022.
Rysk kärnvapendoktrin - oförutsägbarheten stadfäst
Gudrun Persson analyserar den tidigare hemligstämplade kärnvapenpolicyn ”Grunder för statens politik inom nukleär avskräckning”. Policyn publicerades öppet för första gången i juni 2020.